söndag 13 april 2014

Oj då, läxan...

ACT, Acceptans and Commitment Therapy, uttalas "act" (som i engelska ordet för agera). Jag har påbörjat min behandling om 6 tillfällen och gått det första. Lovat mig själv att ta tag i saker och göra det jag ska!

Så vad händer då? Jag har inte gjort min läxa!! Som vanligt, jag skjuter upp saker som känns "jobbiga" eller krävande. Ja det händer att jag skjuter upp annat också men i detta nu har jag skjutit upp att göra mina hemuppgifter. Två uppgifter har jag. Det första är att skriva en aktivitetsdagbok för varje dag och i den också tänka över VARFÖR jag gör saker. Som nu, klockan är passerad midnatt och jag BORDE sova. I stället sitter jag och skriver i min blogg. I stället för att göra mina hemuppgifter har jag också suttit vid datorn - jag har redigerat denna blogg samt skrivit ett inlägg i min WP-blogg att jag ska överge den för nu...

Min andra läxa, en andningsövning, mindfulness, medveten närvaro. Varje dag ska jag träna min "uppmärksamhetsmuskel" genom att använda min andning. Så vad är problemet egentligen?? Att få tiden att räcka till? Att finna lusten att göra? Jag funderar allvarligt över VAD som gör att jag faktiskt skjuter saker på framtiden. Inte är här och nu, i stunden, fångar dagen etc.

Om livet ändå vore lättare... Ja så inleds ett av styckena i den läsläxa jag fått från min ACT-terapeut(psykolog). "Om du kunde bli av med dina bekymmer skulle du kunna ägna dig helt åt livet, eller hur?" Om det vore så enkelt ja, men det är det ju inte. Däremot vet jag att jag måste ta tag i detta nu. Jag lever mitt enda liv. Jag får inga fler chanser. Jag har levt i 43 år, av dessa år är ett antal år begravda i mitt inre, märkta av ett mörker som omgärdat mig. Så vill jag inte leva - jag vill känna livet inom mig, se ljuset i min framtid.

Vi är alla en produkt av det vi formas ur, våra föräldrar, förfäder, miljön och det vi är med om. Vissa av oss åker genom livet på en räkmacka, andra får kämpa för att inte drunkna. Jag är en av dem som måste kämpa. I över 20 år har jag kämpat mot mitt mörkers demoner. De ska inte vinna. Demonerna i skallen ska bort, muren jag tidigare skrev om ska raserar.

Men för att lyckas behöver jag inte bara göra mina läxor... jag måste sova också. I morgon en ny dag, nya utmaningar. Nu är det natt, dags att göra läxan och sova! Det finns ingen återvändo!


Inga kommentarer: